Burn up in your atmosphere.
Idag är jag en megatönt som bearbetar mina känslor efter John Mayer konserten i onsdags, det är så jävla konstigt hur man kan känna sig så tom efter att man upplevt något så stort, för mig iaf, ord kan inte beskriva hur mycket jag älskar honom och hans musik.
Har alltid hatat och föraktat människor som säger så om kändisar, höjer dem till skyarna och säger att livet inte hade varit något värt utan *kändisen*
Säger inte att han "förändrat mitt liv" men nu förstår jag den där känslan av att ha någon man beundrar och ser upp till, har aldrig älskat någon i hela mitt liv (förutom familj såklart ) men jag tror att om man älskar något så är det så som jag älskar honom, när jag säger honom menar jag uppenbarligen tanken av honom då jag inte känner honom så det hade varit tekniskt omöjligt att älska HONOM.
Men i sina texter har han en unik förmåga att få en att känna typ som han känner, som om han verkligen (hur töntigt det än låter) sjunger från själen. Texterna är mer än texter det är i samma veva poesi som sjungs med en så underbart fin röst, vad är oddsen att en människa har liksom hela paketet?
Hoppas jag återhämtar mig snabbt från denna kärlekssjukan, men halva mitt hjärta kommer alltid att tillhöra John Mayer, just nu är det som så att om jag inte kan få honom så vill jag aldrig ha någon! ❤❤Love you, forever and always!
